{{next.header}}
I ett av projekten, som är ett samverkansprojekt, vill forskarna kartlägga antimikrobiell resistens (AMR). Antibiotika tillsätts rutinmässigt i spermadoser, vilket riskerar resistensutveckling. Projektet kommer bland annat att studera förekomst av resistenta bakterier vid livmoderinflammation. Målet med projektet är att förbättra rutinerna för antibiotikaanvändning, biosäkerhet och hästvälfärd samt motverka resistensspridning i hästpopulationen.
I ett annat projekt vill forskarna, genom DNA-analys, kartlägga genetiska orsaker till ögonsjukdomen Mikroftalmi hos hästar (EqMi), där avkommor till populära hingstlinjer är överrepresenterade och man behöver förstå arvsgången bättre för att inte drabbade avkommor skall öka i framtiden. Målet med forskningsprojektet är att förbättra hästars hälsa och skapa riktlinjer för avelsbeslut som förhindrar en ökad förekomst av EqMi.
I det tredje projektet inom VHT-området vill forskare, genom videoövervakning, studera smärtrelaterade beteenden hos hästar med ortopedisk smärta. Man kommer studera nyopererade hästar på klinik och målsättningen är att komma ett steg på vägen mot en smärtövervakning av hästen som täcker in även de tidpunkter som klinikpersonalen inte kan vara på plats själv. Målet är att öka förståelsen för smärtbeteenden och stödja vetenskapligt baserade övervakningsverktyg.
Det fjärde projektet har som mål att undersöka mikrober och resistensmönster vid hornhinneinfektioner hos svenska hästar, samt faktorer som påverkar läkning. På grund av begränsad kunskap om mikrober och deras resistensmönster i Sverige används ofta bredspektrumantibiotika i onödan, vilket ökar risken för resistens. Studien väntas bidra till förbättrad behandling och riktlinjer för antibiotikaanvändning vid hornhinnesår.
I det sista beviljade projektet inom VHT-området undersöks välfärd och beteenden hos unga tävlingshästar som hålls i olika sommarhållningssystem: bergsbete, inhägnat bete och stall med tillhörande hage. 60 kallblodstravhingstar övervakas med GPS, accelerometrar och videoanalys för att jämföra bland annat rörelse, stressnivåer och tillväxt. Resultaten väntas kunna bidra med värdefull information om olika inhysningssystems betydelse för hästens välfärd och utveckling, vilket är en central fråga i hästvälfärdsdiskussionen relaterat till hästhållningens betydelse de 23 timmar den inte rids.
– Stiftelsen har glädjen att även i år bevilja ansökningar med stor bredd och potential att väsentligt förbättra hästars hälsa och välfärd ur flera perspektiv. Årets projekt fokuserar på förebyggande insatser, förbättrad diagnostik och resistenskartläggning, vilket kommer att ge viktiga verktyg för en hållbar framtidsutveckling inom hästvälfärd, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare Stiftelsen Hästforskning.
Inom området för samhällsvetenskap och humaniora (SH) har ett samverkansprojekt beviljats. Projektet undersöker sambandet mellan ägarkunskap och hästvälfärd, samt hur människans syn på hästens kognitiva förmåga och inlärningsförmåga förändras före och efter personen fått lära hästen att använda en symbolmetod för att kommunicera ett val.
– Årets beviljade SH-projekt representerar även det ett högaktuellt ämnesområde i en tid med diskussioner kring hästnäringens Social Licence to Operate (SLO), med frågeställningar kring hur ryttares uppfattning av hästens kognitiva förmåga kan påverkas under inlärning av ett preferenstest, och hur det kan påverka häst-ryttarkommunikationen. Det skall bli mycket spännande att följa projektet, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare Stiftelsen Hästforskning.
Nya projekt som tilldelas anslag för första projektåret:
Förutom de nya projekten beviljas även 14 pågående projekt fortsatt finansiering. Av de pågående projekten är sju svenska och sju samverkansprojekt mellan länderna.
Pågående projekt som tilldelas anslag
För mer information använd länken nedan.
Information från Stiftelsen Hästforskning
Publicerad torsdag 19 december 2024. kundtjanst@travsport.se