Var femte betäckning 2024 avelschansad – satsningen fortsätter 2025!

Avelschansen skapades i syfte att både vara avelsstimulerande på bredden och motverka den allt för höga ökningen av inaveln inom kallblodsrasen. Antalet betäckta Avelchansade ston har överträffat förhoppningarna under de två första åren.

- Utgångspunkten var att det skulle krävas en hel del för att vara med i Avelschansen och inget som ”bara blev”. Vi räknade med att cirka 10 procent av betäckningarna skulle klara det och att alla stoägare givetvis inte skulle vara intresserade. Nu blev det i stort sett dubbelt så många avelschansade betäckningar både 2023 och 2024 vilket visar på ett väldigt positivt gensvar från stoägarna, säger Christina Olsson, avelschef på Svensk Travsport.

Bredden i engagemang, antal betäckta ston och härstamningar är väldigt värdefull för framtiden i en liten unik ras med stängd stambok. Flertalet av de avelsverksamma hingstarna har också fått Avelschans-betäckningar. Det är viktigt för rasens framtid att antalet betäckningar inte blir för litet, då det i kombination med stort nyttjande av några få hingstar gör att inaveln ökar alldeles för snabbt. 

Betäckta ston och födda föl
Ett 20-tal fölägare till föl med inavel 3,4% och lägre har nu fått sin utbetalning av fölstödet på 3000 kronor och det är ytterligare cirka 40 föl som det lämnats in ansökningar för, men där härstamningskontrollerna ännu inte är gjorda.  Dessa föl ska nu, inom ramen för Avelschansen, följas till och med treårssäsongen.

Under 2024 har 100 avelschansade betäckningar gjorts med 24 olika hingstar. Flest avelschansade betäckningar har A-premierade Lome Brage fått med 19 följd av hans avelsdebuterande son Brolin med 13. Bäcklös Uriel och Bore Mikkel har 10 avelschansade betäckningar var och Blomsterprinsen 9. Lägsta inavelskoefficienten med riktigt låga 1,8.% noteras för betäckningen av Måntrollan A.M. med Brolin.

Påverkas inaveln?
- Avelschansen och dess utformning kommer förstås att utvärderas och följas upp och SLU har kunnat påbörja vissa analyser utifrån de första årens betäckningar. Målsättningen är att göra utvärderingar av allt från att stona betäcks, fölen som föds och ända fram till vi ser tävlingsresultaten på banorna, avslutar Christina Olsson.

Susanne Eriksson som är docent och forskare i genetik på SLU har påbörjat det uppföljande arbetet och kan påvisa en minskad inavel och inavelsökning. Detta kommer förstås att följas upp med fler och mer omfattande analyser i den takt de blir möjliga att göra. Parallellt med detta görs även inavelsprojekt inom ”Kalla sanningar om en het fråga” där eventuella effekter av inaveln undersöks.

Grafen enligt Susannes beräkningar visar inavelstrenden för de betäckningar som är gjorda, baserat på vilken inavelsgrad möjliga föl från dessa skulle ha. Beräkningarna inkluderar därmed både födda föl och betäckningar som inte resulterade i något föl. Trenderna fram till och med födelseår 2023 skiljer sig mycket lite mot hur trenderna sett ut när enbart de födda, registrerade fölen tagits med. De årtal som visas i figuren är året efter betäckningen, det vill säga det år som ett föl har eller skulle ha fötts. Det syns en nedgång mot den förväntade trenden (den prickade regressionslinjen).